Where is reality?
Var är det jag har hamnat? Vilka människor är det här? En syster som inte pratar med mig... Mamma som skäller ut mig då jag inte lever upp till hennes förväntningar vad gäller min hälsa... Och så alla dessa kompisar som alltid säger "Family is all you got in the end of the day." Bah! Om det är den här familjen som är allt jag har vill jag inte ha något. Ibland behöver jag den påminnelsen om varför det är jag alltid har längtat långt bort. Jag vill inte tillbaka. Men jag har ju ingen annanstans att ta vägen... Jag orkar bara inte när jag inte ens kan få en chans att säga till om att jag mår skit låt mig va! Nejd, istället måste jag stå ut med att folk hela tiden slår ner ens moral med "Varför har du inte gjort det eller det?!?! Jag ringde ju till och med!! Skäms på dig! Nu får du ju vänta med vad du vill bara för jag vill något annat!"
Life hurts me now, i want to run far away and never come back.
Life hurts me now, i want to run far away and never come back.